MER OM FRIGGA CARLBERG

Ja, provokationer över kategorin "kvinnoväsen" har växt. Provokationen har lett till att jag kommit att undersöka kvinnor med koppling till Göteborg vilka jag tycker skulle få upphöjas på piedestal. Min skiss blev plötsligt till en byst. Det fick mig att reflektera över byst-traditionen, i den bemärkelsen då det handlar om rundskulpturer. Hur har den använts, och hur används den idag?




Följande text är ett urdrag från en uppsats jag skrev 2019 då jag läste kursen Makt, kropp och sexualitet. Det var först då jag stötte på Carlberg.

Fredrika “Frigga” Carlberg (1851-1925) var en radikal och liberal mångsysslare som utöver sitt författarskap också var socialarbetare och rösträttskvinna. Likt Frida Stéenhoff arbetade hon med både dramer och artiklar för att framföra sina budskap. Även hon fick utbildning på flickskola vartefter hon fick anställning som privatlärarinna. Känd för sitt oftast ideella politiska och sociala engagemang med huvudsakligt fokus på välgörenhetsarbete och barnomsorg blev hon ordförande för sällskapet Myrorna vars uppgift var att driva hem för fattiga och ensamstående barn. Hon var också initiativtagare till att upprätta sommarkolonier genom organisationen Förstamajblomman. Henne har vi också att tacka för initiativtagandet till Göteborgs rösträttsförening 1902. I både sina skrivna debattinlägg och de dramer hon skrev använde hon sig av satir och humor. I likhet med både Nordenflycht och Stéenhoff var Carlberg en av de mest radikala för sin tid, i hennes fall i rösträttsrörelsen. Hon kämpade mycket för att utomäktenskapliga barn skulle få samma rättigheter som inomäktenskapliga. I de borgerliga välgörenhetsorganisationerna där hon var engagerad fanns där inte intresse av denna fråga och hon mötte där motstånd. Hon menade också att män skulle ha ett större ansvar om de barn som de satt till världen genom en utvidgad arvsrätt. Hon bjöd också in suffragetten Sylvia Pankhurst till Göteborgs högskola 1913 och visade därmed sitt stöd för suffragettrörelsen vilken ansågs radikal av flera mer pacifistiska rösträttskämpar i Sverige.

Carlbergs användande av humor för att få fram sina budskap var signifikativt för henne. Florin & Rönnbäck påpekar att ilskan över samhällets orättvisor och bristen på delaktighet i politiken drev kampen framåt, och kreativiteten satte stor prägel på rörelsen. Kvinnosynen i Sverige vid sekelskiftet var av uppfattningen att kvinnan saknade egen vilja och eget förnuft. Genom Carlbergs förlöjligande av argumentationen mot kvinnlig rösträtt utnyttjade hon motargumentationen som hon fick den att se befängd ut. 


Källor:

Anna Fredrika (Frigga) Carlberg: Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

https://skbl.se/sv


Arnberg, Klara, Sundevall, Fia & Tjeder, David (red)Könspolitiska nyckeltexter del I: från äktenskapskritik till sexualupplysning, 1839-1930, 2 uppl. Göteborg. Makadam, 2019.



Källa: https://www.google.se/search?q=frigga+carlberg&sxsrf=ALeKk00rj1OwR9wPajtPdI5mISNFG9TRUw:1619541751335&source=lnms&tbm=isch&sa=X&ved=2ahUKEwjLtqWW757wAhXCwosKHbcbCDIQ_AUoAXoECAEQAw&biw=1280&bih=553#imgrc=jAylvLW8AoOfjM&imgdii=uOOQI-4z8Wk2mM


Kommentarer

Populära inlägg