SOVRUMSATELJÉ & UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR

Den introducerande delen av pågående kurs kallad Bild 1 för gymnasielärare, 15 hp, blev inte som planerad. Vi studenter hade informerats om att äntligen få möta varandra i mindre ateljégrupper fyra om fyra under delar av föregående och pågående vecka. Då ett plötsligt sjukdomsfall för vår lärare Anna Carlsson, ansvarig för momentet Färg, form & yta, ritade om planen har vi istället fått ledas av Dan-Tommi Hilden och Susanne Westerberg. Vi har fått studera tillsammans med studenterna på fritidspedagog-samt grundlärarprogrammen. Det har utmynnat i intressanta diskussioner om bildämnets skiftande innehåll för de olika åldersgrupperna vi är inriktade mot, och i det olika pedagogiska förhållningssätt.

Min sovrums-ateljé har äntligen kommit ordentligt på plats!


I onsdags hade vi en heldag bestående av en lång fullmatad digital workshop. Den inleddes med att vi fick värma upp oss genom två snabbare uppgifter. Den första gick ut på att vi fick ett antal minuter på oss att fylla ett papper med vår namnteckning för att få igång handleden. En uppgift jag tänker kan passa för att avdramatisera ritandet och skapandet med människor som inte är så vana att uttrycka sig i bild - för visst framträder det till slut ett vackert mönster!


Därefter gjorde vi en övning jag har stött på tidigare och blivit väldigt förtjust i. Jag har kommit att intressera mig mycket för självporträtt och har i perioder av mitt liv gjort ett självporträtt om dagen som en sorts dagbok. Då har jag, om jag har haft lite tid, behövt komma igång eller bara behövt avdramatisera motivet, använt mig av övningen. Den går ut på att teckna av sig själv utan att se ner på pappret utan att lyfta pennan. Uppgiften lämpar sig också bra för att låta handen följa ögats rörelse, för att skifta fokus från motivet på pappret till det motiv man har framför sig, i detta fall sitt eget ansikte. Jag tycker att 30 sekunder räcker gott och väl för ett porträtt. Vi fick fem minuter på oss för porträtt med höger hand, och fem minuter för porträtt med vänster hand. Därefter fick vi visa upp bilderna och skriva upp en känsla som vi tycker att den utstrålar. Det är också en enkel och rak övning för att komma att börja samtala om en konstnärs intention med en bild respektive vad den i slutändan kommer att förmedla, och varför. Även när man tecknar utan någon plan finns det en intention, något som kommer att förmedlas.



Akvarellpennor samt fine-liners i olika storlekar

Vi fick också göra snabba övningar med klot eller sfärer i blyerts. Genom att teckna flera linjer som i sig förmedlar volym blev det en ingång för att sedan verkligen kunna titta på sfären och arbeta med den runda formen. En övning jag tänker vidare på skulle kunna varieras mycket mer än bara som stilleben-övning. Liknande ovanstående uppgift är sådana här uppgifter nyttiga för att frångå någon form av väldig respekt för objektet man tecknar av, och istället leka med och upptäcka det. Framförallt för människor som inte är så vana att teckna. 


Apelsin, blyerts 6B


"Det gäller att kunna se misslyckanden som lyckanden i bildskapande" - sa Dan-Tommi till oss. Min bildlärare på Löftadalens folkhögskola där jag tidigare studerade skulle ha kompletterat med att det, som mycket annat vi har att lära av skapandeprocessen, är ett förhållningssätt till hela livet.






Kommentarer

Populära inlägg